(Äckelvarning!)
Runt halv 4 i morse var det dags, vi skulle slutligen få vår beskärda del av vinterkräksjukan. Alva grät o hostade o så plötsligen kom dom berömda kaskaderna. Både mamman och pappan kände hur det vände sig i magen på oss själva o vips hade vi fått den avskyvärda smittan som så många andra i vår närhet. (Möjligen tänkte Alvas pappa "nåväl, minus 4 kilo är inte så dumt" nånstans där i nattyran.) Det var ingen vacker syn och vi började nästan sympatigråta med vår lilla sjukling.Men två minuter senare log o skrattade Alva igen, glad i hågen över att hela familjen var vaken o på gång sådär mitt i natten. Ytterligare 10 minuter senare sov vi alla tre igen.
Idag finns inte så mkt som ett spår av sjukdom. Vad hände? Vi funderar på om hostningarna kan ha retat igång det?
Och varför verkar den här förhatliga smittan drabba bara vissa. Ingen i Alvas familj har någonsin drabbats. Nån sa att en del av befolkningen är immun!? Kan det vara så?
Andra bloggar om: vinterkräksjuka, barn, hosta, sjukdom, kräkas, immunitet
10 kommentarer:
Barn är fantastiska och blir sällan riktigt sjuka. De kräks och är sedan ungefär som vanligt! Fast lite nedsatt aptit och lite feber brukar nog kräksjukan ge även små barn.
Jodå, det finns människor som är immuna mot vinterkräksjukan (= calicivirus). Jag har en kollega som skött om 10 personer med VKS på en dag och inte blivit smittad. Ofta rör det sig om folk med blodgruppen A eller B. Personer med O har störst smittorisk (och såklart tillhör jag den skaran).
Hoppas det inte är något sådant utan att Alva fortsätter vara pigg!!
Ännu mer äcklavarning? ;) Om hon är förkyld oxå så kan det ju vara massa slem i magen som måste upp! :)
Det där låter som en vinterspya som ungarna på jobbet har. De kaskadspyr max två gånger, och sedan är det inget större bekymmer. Kanske någon annan slags virus??
Låter som hosta/slem...men å andra sidan går det så mycket konstiga magåkommor nu för tiden, så vem vet!!
Men jag hoppas ialla fall att det inte var den riktiga, för då finns ju risken att det är ni som spyr inatt...!
Susanne
Hej!
Det här har kanske inte så mycket med inlägget att göra, men jag hittade hit för några dagar sen och har sedan dess ägnat tid till att läsa allt från första början. Jag fastnade helt enkelt! :)
Och det blir så tydligt när du beskriver er vardag och vad ni gör; du och Alvas mamma har verkligen ansvar för hennes liv och hur hon kommer bli när hon blir äldre.. Är inte det oerhört läskigt? Att veta att du hur ni behandlar henne nu spelar så himla stor roll mot hur hon kommer utvecklas?
(Jag går i trean på gymnasiet och läser mycket beteendeämnen, och en hel del är väldigt skrämmade hur mycket man kan påverka små barn.. Nästan så att jag blivit rädd för att skaffa barn. Men bara nästan ;D )
Jag har också hört det där med att vissa är imuna, jag har aldrig blivit smittad (peppar peppar) och jag hoppas på det som lillasysteryster säger, då skulle jag i så fall vara imun då!
Hoppas det var en tillfällig sjukdom i natt.
lilsys; åh vad jag hoppas vi är a;are eller b;are, vet faktiskt inte. (borde man det?)
annalena; hua, vi har varit med om det, jepp räligt!
karin; möjligt men verkar påverka henne noll nu efter?!
brunis; var inte mkt slem i kräket. osäker.
Cissi; imponerande. vet att det är några som gjort den där läsa allt resan o jag uppskattar o är verkligen tungt imponerad! Oroar mig inte så mkt för vad vi ev kan göra för fel, vi ger henne totalt sett en bra grund, det vet jag säkert! Men förstår hur du tänker. Man ser det annorlunda när man väl är där, det kommer du också göra!
Skolis; imun / immun?! jag blir helt osäker, särskilt som du är skolis. men å andra sidan så drar jag mig till minnes en läsning av en rumänsk exdiktators namn..
Låter inte som ni hade vinterkräksjukan :-). Ca 20% av befolkningen bär på en genuppsättning som gör oss immuna. Hoppas att man tillhör den gruppen. Mvh Ulrika
Till Cissi: Det är klart att det är viktigt med bra föräldrar, men jag tror inte man ska överdriva ändâ. Alla har ju sin "personlighet" med sig frân födseln och sedan blir man ju pâverkad av kompisar, skolan, andra människor i ens närhet osv osv. Lite distans till hur viktig man är för det lilla livet är nog bra ändâ.
Tyvärr är det ju så att ett barn kan kräkas en gång, sedan vara hur pigg o glad som helst. Dvs inte alls verka sjuk, fast det i själva verket ändå är magsjuka.
O vi föräldrar behöver inte alltid bliv sjuka, lite handhygien håller det mesta borta.
Därför är det bra om man inte gör som våra kompisar ex, där barnet hade kräkts en gång på morgonen (hostan tänkte de), så gick de på barnjympa o precis när de kommit in i salen kom spya nummer två. Den är inte så kul....
O det är inte heller så konstigt att magsjukan bara går runt runt runt då...
Skönt att hon mår bättre nu iallafall!
Skicka en kommentar