Men precis det där jättebra har blivit ett problem. Just för att det går så bra så är det ungefär all den information vi får (inte helt sant men nästan). Och vi är ju vana vid att veta ALLT om vår extremt unika och obeskrivligt fantastiska lilla plutt. Och allt det mamma och pappa inte upplevt tillsammans berättas i vanliga fall ingående under dagliga uppdateringsmöten vid köksbordet. Ibland tom. liverapporterat per telefon när längtan blir för stor. Nu sitter vi bara där och ställer frågor till varandra. Alva svarar på en del men trilskas med att prata i ofullständiga meningar och så sluddrigt att vi inte förstår ett smack.
Men fråga personalen då, säger vän av ordning. Ja, jo - men det känns liksom orättvist att sno en vuxens uppmärksamhet från 10 stimmiga ett till treåringar för att få bekräftat att vårat barn fungerar bra i en social men okomplicerad situation. Har man
Verkar kanske bortskämt att inte bara vara glad men informationsbristen är ovan och småjobbig. Roligare då att vara heltidspappaledig hela veckan och göra kul grejer av tiden som blir över efter inskolningen, som tex att göra våffelmellis:
Alvas första våffla någonsin (såvitt den allvetande pappan känner till). Våfflorna föll inte plutten riktigt i smaken men glass är alltid gott. Och ffa - det var en rätt mysig stund.---
Har du skrattat idag? Inte? Gå hit!
Andra bloggar om: barn, inskolning, dagis, förskola, våfflor, utvecklingssamtal tjuvtittat, foppatoffel
23 kommentarer:
Det är väl klart att du inte tar uppmärksamhet från de andra barnen om du ber att få information om hur dagen har varit, det kan du ju få där pedagogerna har uppsyn över de andra barnen! Första utvecklingssamtalet brukar man ha när barnet kommit in mer i gruppen och rutinerna och där brukar man ta upp saker som inskolning och sådär...
Tydligen så har inte ALva förtått lyxen med att få våfflor serverat till MELLIS :P Jag unnar mig det ibland, men aldrig till annat än lunch.
Utvecklingssamtal kommer nog om några månader.
Vissa förskolor är ju bättre på det där med att berätta om barnets utveckling och inte bara om barnets dag i termer om "jo, hon åt bra, hon har sovit och hon var lite dålig i magen". Sådant vill man ju veta också men helst vill man ju veta om de sa något nytt ord, om de ritade något eller om de interagerade med ett barn osv. Era förskollärare kommer säkert komma igång med den biten när väl Alva börjat på riktigt.
Madde - önskar att jag tyckte det var så lätt men jag tror att de tycker jag skall(!) vara stressad och dom ser verkligen ut att ha mkt på händerna. Men det kanske blir annorlunda framöver.
Camilla - mmm våffla mm gott (låter som homer i mitt huvud..)
Anna - Men precis så är det, man får ju info men inte ALLS av den kaliteten man skulle vilja ha o det är precis det där du skriver att man vill ha utöver basic som jag känner kanske är för mkt begärt.
På vårat dagis så fick vi ha ett "uppföljningssamtal" då man diskuterade inskolningen och hur vi tyckte att det hade funkat osv.
Som förälder tror jag att det är viktigt att vi isf säger till våra "fröknar" vad vi vill ha rapportet under dagen.
Jag är både mamma och barnskötare och har jobbat länge på dagis, och det är inte lätt att veta vad föräldrarna vill höra när dom kommer och hämtar sina skatter. Vissa vill bara veta om det hänt något speciellt, tex. skada. Andra vill veta hus dom ätit/sovit etc. Och andra vill ha annan info.
Så det är otroligt viktigt att vi som föräldrar informerar om vad vi vill veta!
Skönt att inskolningen funkar så bra, var lugn det kommer att komma tillfällen då hon inte alls vill gå på dagis/grinar när ni går m.m.
Jag har upplevt ungefär liknande känslor eftersom båda mina barn varit extremt lättinskolade. Det har inte blivit så mycket mer sagt än "allt har varit bra" när jag hämtat.
Men nu har jag börjat ställa frågorna jag vill ha svar på till dagispersonalen. Jag frågar om specifika lekar och hur mina barn fungerar i olika situationer. Vårt dagis har också ändrat sina rutiner och avsatt en personal som alltid sitter med i kapprummet och pratar medan jag klär på barnen. Därmed har hon alla möjligheter att svara på mina frågor!
Hmm, när jag jobbade som förskolarare försökte iaf jag verkligen ge föräldrarna utförlig information om vad som hänt deras barn under dagen. I alla fall till de föräldrar som man kände ville veta det, vissa var ju stressade och ville bara hem och då kanske man nöjde sig med att säga att dagen gått "bra".
Så var det för Ella också. Allt gick jättebra och det blev bara att "allt har varit bra". Inte helt lätt att veta vad man ska fråga heller ju! Utvecklingssamtal skulle vara 2ggr/år på hennes första avdelning men tyvärr glömdes vi bort så när jag väl frågade om det inte skulle vara nåt så var det bara "oj då har ni inte fått det"....Så vi hann bara med ett och det efter nästan ett år.
Nu har man lite bättre koll på läget och nu frågar jag också lite mer som lillasysteryster.
Om ni inte får något uppföljningssamtal till inskolningen om ett par veckor (typ cirka i mars!) så tycker jag att ni ska be om det! Och så tycker jag att ni ska be om den information som ni vill ha, det är inte så lätt att veta vad alla föräldrar vill veta! Sen kan jag väl tycka att inskolningspedagogen borde ta sig tid när ni hämtar, för att lämna över med litet mer information, men det kan också vara så att det liksom inte HÄNT så mycket, utan hon har "bara" lekt och trivts.. Fast det borde de å andra sidan också berätta.. Fråga om det ni vill veta, så lär sig pedagogerna vad ni vill ha information om, det är mitt tips. Färg, form och Fasthet är för all del intressant, men kanske inte det roligaste, varken att förmedla eller få som info!! =)
Vad söt hon är där vid våffelbordet! Jag kan lätt förstå att du och Alvas mamma vill veta ALLT om hur hennes dag varit.
Hej Alvas pappa =) Är en relativt ny läsare av din blogg men jag har fastnat! Särskilt nu när du skriver om Alvas förskolevistelse då jag precis är färdigutbildad och ska börja jobba på en förskola. Tror dina funderingar är vanligt bland föräldrar, klart man vill ha reda på så mycket som möjligt om sitt barn, det är man ju van vid som du säger =) Nu vet jag ju inte alls hur pedagogerna på Alvas förskola agerar men enligt mitt sätt att se tycker jag inte alls att du ska skämmas över att ställa de frågor du har. Alla är vi olika och utifrån ett pedagogperspektiv så är det svårt att veta vad det är för info föräldrar vill ha...samtidigt som jag tycker det ligger på vårat ansvar att fråga er det! Tror även det blir lättare framöver när de har lärt känna din lilla goding och på så sätt kan se hennes utveckling! Då borde ni få mer info liknande det du vill ha! Men som sagt, våga fråga...vi är där för erat barn och eran skull! Lycka till med allting! Ska bli roligt att följa fortsättningen!
Det är lite tufft första gången man börjar klippa i navelsträngen... och värre blir det... Men nånstans i tonåren är det ibland skönt att inte veta precis allt... :) (Inte att förväxla med ointresse!)
Jag förstår din tanke, men tro mig. När man arbetar på en småbarnsavdelning så har man simultankapacitet. De kan uppdatera dig och samtidigt ha koll på alla andra.
Våfflor! Vilken lyx-lunch!
Hon kommer lära sig gilla det, tro mig;-)
Alvas pappa har fått en utmaning om han har lust :-)
Det är så trist när dom pratar i ofullständiga meningar. Isabella har en tendens att göra det oxå. Jag kallade henne till ett möte och tänkte ta upp detta. Hon kom inte ens:(
Brukar var ett uppföljningsamtal efter någn månad.
sedan brukar det vara ett utvecklingsamtal varje termin.
ha det bra Hanna
Jag har tjuvläst ett tag, och nu kan jag inte låta bli att säga något! :-D
Vi har sedan nästan två år vår etta på dagis och har precis inskolat vår tvåa. Vår erfarenhet när det gäller information är att man får så mycket man frågar efter – om vi talar muntlig information, det vill säga. Om man vill veta saker om sitt barn, måste man se till att prata med pedagogerna.
Både jag och min man är snackiga typer, så vi har ganska naturligt kommit att stå och snacka med "fröknarna" vid hämtning och lämning. Och då får man veta saker.
Så mitt råd är att ni visar vid hämtning att ni inte är stressade och snickesnackar lite med dem – de har, som någon påpekade stor simultankapacitet. Det är både trevligt och upplysande. :-)
Isabellas pappa: Tack för ett gott skratt!
"kallade henne till ett möte...." :)
Jag är en ganska ny läsare av din blogg. Jag är förskollärare men har inga egna barn (än). Det är alltid intressant att höra om förskolan från ett föräldraperspektiv, för det skiljer sig ofta från hur vi ser det. Jag håller med alla som säger att fråga och säg vad du vill ha för information. Jag säger alltid till föräldrar att komma och fråga så fort de undrar något. Saker som för oss är självklara är inte alltid det för föräldrar, särskilt inte om man aldrig varit i kontakt med förskola. Vi erbjuder alltid uppfäljningssamtal efter inskolningen och 1 utvecklingssamtal per termin. Vill en förälder ha fler samtal, så självklart. Men på förskolan till skillnad från skolan så har man alltid daglig kontakt förälder-pedagog och får info varje dag. Ni kommer lära känna pedagogerna och de kommer att lära känna er och då kommer ni säkert att känna att ni får den infå ni vill ha. Om inte, så var inte rädda att säga det. Lycka till med en ny del av föräldraskapet!
när jag jobbade hade vi utvecklingssamtal, tror att det var både på hösten och våren. Där man pratar om barnets utveckling och så.
Håller med andra som kommenterat. Fråga de du undrar, de är ditt barn så det är självklart du vill veta allt som bara går!:)
Söt flicka ni har:)
...tyvärr är det jättesvårt att som pedagog ha koll på vad alla föräldrar vill ha för typ av info.FRÅGA pedagogerna så får du svar!!!Ibland kan man stå och berätta om dagen m.m ...för döva öron.Föräldern är så uppe i sitt och på språng till nästa annhalt,hem eller annan aktivitet med sitt barn...samma förälder kan i nästa stund på ett utvecklingssamtal klaga på att de inte får någon information....
Söt Alva är =)
Skicka en kommentar