

Efter att ganska länge bara blivit extremt frustrerad av inte kunna flytta på sig själv och efter det bara kunnat knuffa sig bakåt så har krypandet nu blivit mkt bättre! Det går framåt!
Alva är en ännu ”mindre” plutt än vanlig. Hon är förkyld och sover knappt alls (flera dagar nu). Den stackars Alvas mamma gör allt hon kan för att vyscha o lugna och Alvas pappa försöker hjälpa så gott det går o ändå genomföra sina arbetsdagar. Ingen bra tid för blogging mao. )=
Så äntligen blev det lite tid över. JAG tror att VI tycker detta är MYCKET ROLIGARE än vad den stora allmänheten gör. Men det är om inget annat nog lätt leendeframkallande för de flesta..
Köket rullar på ganska bra nu. Bilder tas och skickas upp snart.
Ja, ungefär så där ser det ut i våra liv. En underbart lycklig och mysig Alva som är totalt oberörd av det fullständiga kaos som omger henne. Föräldrarna är från och till mer frustrerade, fortfarande inget rum som ser vettigt ut tre veckor efter inflytt. Men frågan är om vi inte börjar arta sig ändå. Alla skåp i köket är byggda och när vattnet, bänkskivan och vasken är på plats så kan man ju iaf börja fylla skåpen lite.
I helgen hämtade vi den där soffan som vi beställde för en massa veckor sen. Alva trivs, mamman o pappan också! (Ebba heter den, Bolagret)