lördag, oktober 13, 2007

det sociala spelet

Efter drygt 2 veckors frånvaro var jag nästan lite rädd att Alva inte skulle känna igen mig eller åtminstone vara väldigt mammig. Men inte alls. Hon var lite blyg o gömde sig i mammas axel ett par minuter men sen var det fullt ös som vanligt. Ruskigt skönt!

Sen slog det oss att bortsett från något enstaka fall för ganska länge sedan så har hon aldrig varit särskilt mammig. Eller pappig för den delen. Men det senare hade ju varit ganska osannolikt eftersom pappan än så länge tagit ut en eller ett par pappadagar av de ordinarie.. (Pinsamt!) Har dock varit hemma några fler dagar men kompat ut dem. Dvs tid som redan "stulits" från umgänget med min dotter. Trist men det bli bättre snart då det blir deltid ett tag framöver från november.

Men tillbaka till ämnet - en annan intressant social utveckling hos 11 månader gamla Alva. När vi trippelkramades (mamma, pappa o Alva) häromdagen så knuffade Alva bort mamman! Lite konstigt, tyckte vi, så vi provade igen och samma igen. Även ett tredje försök gav samma resultat. Men sen nästan hoppade hon från min famn över till mamman som för att visa att "men jag älskar dig också mamma". Konstigt beteende, eller? Någon som har liknande upplevelser?

[off topic - blogging kl 6 en lördagsmorgon är inte normalbeteende, down under-tiden sitter i lite än]

Andra bloggar om: , , , , ,

5 kommentarer:

Anonym sa...

oidipuskomplexet? Alva är kanske för liten, men det kan ju vara en tanke. http://sv.wikipedia.org/wiki/Oidipuskomplex

Brunkullan med Mosipperötter sa...

Mmm...Oidipus komplexet är det säkert!
det är ju så att småtjejer vill gifta sig med pappa och ser mamma som en konkurrent!!

Men det brukar inte komma förren i 3-4 års åldern. Tvärtom för killar. Då är det pappa som är den felande länken!!

Mina killar har inte heller varit förtjust i att jag och tommy kramas och pussas..de har alltid kommit och endera velat vara med, eller knuffat undan Tommy;-D

Men det håller inte i sig så länge. Ett år eller två!

Susanne

Idépappan sa...

Min enda erfarenhet är att det inte gå att dra någon slutsats alls. De är multikomplexa!

lillasysteryster sa...

Jag märker mest att Isak verkligen inte gillar att Stefan kramar mig. Då kommer han farande och puttar bort pappa! Det är hans mamma!

Olivia har däremot varit stencool hela sitt liv. Visst har hon föredragit pappa men det har aldrig blivit något skrik eller gråt när hon varit med mig.

Alvas Pappa! sa...

jag skulle också tro att oidipus är väl tidigt men nån sorts avundsjuka verkar det ju iaf vara redan tidigt.