fredag, november 24, 2006

Upptäcktsresande i en stor värld

Nu börjar det verkligen hända saker i Alvas sociala/mentala utveckling. Självklart läser man in mycket som välvillig mamma/pappa men... Som piggast o på bästa humör är det många fler leenden, ögonen mycket mer nyfikna och viljan att upptäcka är helt klart större. Bilden är från i morse. Det är ju inte många sekunder hon orkar hålla upp huvudet på det viset, 15-20 kanske, men visst måste det bero på nån sorts egen vilja att undersöka omgivningarna??!


Både morsan o farsan är hemma idag. Vi ska passa på att åka till patienthotellet o träffa en nyfödd kompis, en liden påg, spännande!
Vi har lagt bud på ett litet gulligt radhus o sista visningen var igår o mäklaren har fortfarande inte hört av sig om några motbud. Två känslor infinner sig
1) Har vi varit för generösa (vi har bara lagt begärt pris men kanske var det väl tilltaget?)
2) Eller om budet är rimligt, vad kommer gå fel??? Inte 17 kan det vara så att vi efter 99 (nästan) visningar äntligen skall hitta rätt? Säljarna kommer säkert vara missnöjda med budgivningen o begära fler visningar. Eller?
En tredje känsla - beslutsångest! Vi vet vad vi har men inte vad vi får. Klarar vi ekonomin? Vad är på gång med räntorna? Tänk om vi bara har lagt bud för att vi är trötta på att leta?
Det ger sig.

2 kommentarer:

elina sa...

herregud vilken söt unge ni har!
blir helt varm när jag ser bilderna på henne och längtar ännu mer efter min och sambons lilla bebis som kommer till sommaren.
ha det fint, hejhej

martin sa...

tack för snälla ord, kul att höra! Lycka till med er knodd! berätta gärna hur det går!