Ja, som sagt idag var ju en låång dag med mkt action.
De dubbla mäklarmötena gick rätt bra. Vi bjöd dem på mäklarnas egen medicin!! Medan den ene (med assisten) fortfarande satt kvar o berättade om sina fördelar kom nästa och ringde på... Precis som dom själva gör på visningarna, vilket är en helt avsiktlig taktik lärde vi oss idag. Inte avsiktligt av oss men rätt kul ändå.
Föräldragruppen.. ja vad ska man säga. Ett av inslagen löd "vi går laget runt och berättar hur vi upplevde det att bli mamma". Alvas pappa hade bara sällskap av en annan hane i gruppen men ändå?! Jag hade invändningar på frågan om 11.00 var en bra tid, tyckte att eftersom nästan inga pappor var där så kunde man väl anta att dom var på jobb. Tidig morgon eller sen eftermiddag kunde kanske lösa biffen?! Barnmorskan; "Bra att du säger det, hur är det för er andra [mammor, min anm]? Jaså, nä ni tycker det blir för tidigt att kliva upp och för sent för dagis, ok nästa fråga". Kan man kalla det en retorisk fråga?!
Förutom att det alltså var 100% mammainriktat så var väl gruppen helt ok, svårt att säga än. En av mammorna var en tjej som pappan varit handbollstränare för när hon var ungdomsspelare, lite kymigt. Hon är säkert van vid äldre föräldrar överallt men jag kände mig lite gammal.
På pappans jobb visade Alva upp sin allra socialaste sida (igen) och sov i stort sett hela tiden. Men strunt i det. Det är löjligt kul att få stoltsera med sin avkomma och få höra en massa komplimanger. Även om avkomman sover.
På väg hem från pappans jobb skulle mamman och Alva åka kollektivt (påågatågsprämiääär, som mamman uttryckte det på sin ytterst tveksamma skånska, som den norrländska hon ju är). På väg in var det helt hopplöst med hjälp, bara en bunke nötter (skånska på riktigt) som sitter i utrymmet där barnvagnar ska stå och bara glor. En ung invandrartjej kom dock springandes när hon såg detta. På väg ut ur tåget i fina akademikerstaden (man får kasta skit på en grupp om man är en av dom?!). En hel solfjäder i flera rader väntar på dem
som stiger av men ingen av dessa ljushuvuden erbjuder sig att hjälpa förrän mamman ställer frågan rakt ut till denna skock av fårskallar. Hur kan det vara så svårt? Jag fattar ingenting och vågar utan att tveka säga att jag själv tveklöst hade frigjort mig ur skocken för att hjälpa till. Det är ju så enkelt o skänker, som Karl Bertil säger, "en inre tillfredsställelse och är den grund varpå samhället vilar."Bilden lånad på HD´s websida, vet inte riktigt om det är ok, skvallra inte! Finns ETT enda program under julen som pappan MÅSTE se och det är Karl B! Det är så man får nåt religiöst i blicken.. Längtar redan.
Well, well, en lång o spännande dag var till ända och firades med ytterligare en strålande match av handbollsdamerna. Rysligt roligt! (Sist jag hyllade dem spelade de skit två matcher, hoppas inte det upprepar sig.)
Nåt helt annat - Är det ok att nästan gråta när det frias i bonde söker fru? Nu ska vi inte hänga ut nån men det var var nån i vår familj. Och det var inte Alva.
Imorgon är det besök hos ortopeden, wish us luck!!
Och avslutningsvis - nån blogg-proffs som kan bjuda på kunskap om RSS (hur gör man för att få in det på sin blogg, rätt mkt overkill men kul). Brukar vara stolt över att alltid kunna lösa datta-frågor (kan själv) men hittar jädrans inte den info jag behöver.
Och allra sist - kan nån berätta hur man skriver lagom långt. Jag har nämligen inte den blekaste.
4 kommentarer:
kan inte låta bli kolla denna länk!
Så...
Förstår din reaktion på mammagruppen... inte föräldragruppen...
Det där med att inte få hjälp känner jag allt för väl igen.
Har blivit stransatt på en buss eftersom ingen ville hjälpa mig av med tvillingvagnen och chauffören inte fick gå ifrån sitt bås. Tack för det! Tur att man har mål i munnen men det är förskräckligt att man måste BE om hjälp för något så elementärt.
Håller tummar och ser fram emot rapport från ortopeden.
RSS är jag också nyfiken på men nöjer mig med att jag fått min räknare att funka som den ska.
Skriva lagom långt... Jag är helt fel person för att ge svar på det. Jag kan ju inte ens skriva lagom långt i en kommentar... Lagom och kort är inte min starka sida.
Lycka till hos ortopeden! Min sambo var enda mannen som var med i mammagruppen, fast här hette det ju attdet var en FÖRÄLDRAGRUPP så han tog NATURLIGTVIS ledigt från jobb och var glatt med! Inte en pappa... och alla tittade konstigt på oss tom barnmorskan som höll i det hela kommenterade det? Vi högg tillbaka och menade att det var konstigt att det inte var FLER pappor med?! Men men... sedan gick jag själv! Hm... dumt! Men männen i Norge, eller inte männen så mycket som kulturen, ¨sager att det viktigaste i livet är att jobba och tjäna pengar. Jag har varit hemmamamma sedan oscar föddes, han är 2 1/2 nu, och folk tittar snett på mig, tycker jag, medans jag faktiskt ser det som ett enooooormt previlegium(?) att kunna vara det och är otroligt tacksam!? (Långt inlägg, ska sluta nu... :D Ha en skön dag!
hej! Detta är inte menat som kritik mot dig,eller mot någon som behöver bli arg. men det här med barnvagnar på buss/spårvagn... Man kan aldrig FÖRVÄNTA sig att någon skall hjälp till att lyfta av ens vagn! jag har själv en flicka på 6 månader, och jag skulle aldrig drömma om att bara förutsätta att någon ska hjälp mig, som om det vore en lag. däremot, om man ber snällt, ska mna vara tacksam om någon vill hjälpa, tycker jag. för en vagn är tung, och det finns människor som har ont i ryggen bland annat. är det så att man behöver hjälp skall man vända sig till chauffören. och ja, detta skriver jsg TROTS att jag själv pker med vagn, och alltid hjälper andra. Utan att de ber mig;)
Skicka en kommentar