fotoblogg 30 januari 2008

Dagis påverkar och utvecklar. På bara några dagar har lilla fröken gått från att förstå (men inte tala) ganska många ord till att babbla och bubbla en otrolig massa ord. Hemskt bestämda uttalanden dessutom (även om vi fortfarande är lite för tröga för hennes grammatik). Dessutom har Alvas pappa stulit ett partytrick från en polare så nu kan Alva dra upp tröjan och peka ut rätt kroppsdel när man ber henne visa "kaggen". Cool!

Mycket handboll på tv har det ju varit så Alva tränar kroppsfinter på egen hand.

Närstudie av en tidningsstudie.

Tidningar är hemskt roliga, böcker likaså. Häromdagen var det Georg Henrik Von Wright hemma hos tvillinggrabbarna och hemma bläddras det hemskt mycket i instruktionsboken till TV'n, särskilt sidorna på italienska och inte minst kopplingsschemat.

Andra bloggar om: bok, tidning, läsa, handboll, foto, bilder, barn, ord, tal

VAB here we come?

Stora delar av dagisgruppen är drabbade av vinterkräksjuka. Hur sannolikt är det att vi klarar oss..

Och gör vi det så är det officiellt - vi är immuna.

Och i så fall har vi haft matförgiftning två gånger sen jul. Kanske inte så sannolikt. Jaja, inte så mkt att göra åt i vilket fall.

---

Alvas pappa var på en nästan helt meningslös handbollsmatch ikväll. Fel lag vann o underhållningsvärdet var väl ganska begränsat. En riktigt go' stund var det! Grabb(skit)snack med ett par polare är fantastiskt när man är svältfödd.

---

Anna Pihl är tydligen på väg tillbaka på tv4 i februari! Tack för info Rebecka!

Äntligen en serie att längta efter!

Bilden är lånad på tv4.


Andra bloggar om: anna pihl, tv4, barn, vinterkräksjuka, dagis, handboll,

Större, tryggare och sover på bortaplan

Den lilla tjejen Alva blir allt mindre liten.

I helgen utsattes Alva för ett riktigt eldprov. Trodde vi.. Men med facit i hand så var det bara mamman och pappan som egentligen upplevde nån större dramatik när Alva sov hemma hos dom goa tvillinggrabbarna (hos familjen som vi var på Mallis med i somras). Där är Alva alltid lycklig och nästan (!) för trygg*. Alva har ju varit "passad" där förr men att hon helt bekymmersfritt skulle somna och sen även vakna på bortaplan utan minsta lilla pip var ändå förvånande. Och givetvis helt fantastiskt. Vi kan nog gå på fest fler gånger!

Första dagen på dagis utan föräldrarna i standby läge gick också helt bekymmersfritt. Alva är numera alltså ett dagisbarn. Återigen en utvecklingsfas som kom och gick i rasande fas.

För ett par veckor sedan hade vi ganska jobbiga nätter och bestämde oss för att inte slarva med att sova tillsammans, inte i Alvas soffa och inte i vår säng. Bara Alva och bara i Alvas säng. Dessutom kämpar vi så gott det bara går för att inte plocka upp henne ur sängen. Och ser man på - kämpatakterna ger utdelning. Ganska många kvällar/nätter i följd har varit helt oproblematiska och Alva har dessutom kunnat somna på egen hand efter kvällsbok och välling flera gånger. Stort! **

Så kort o gott - heja lite större Alva!

..även om det innebär ett stänk av melankoli att se att bebisen Alva allt mer försvinner och snart är ett barn helt och hållet.

Försvinner den känslan någonsin? Det där dubbla med utvecklingsglädje och "det går ju alldeles för fort" på samma gång. Förmodligen inte va?!

* vi får nog sluta inbilla oss att vi är dom enda i hela världen som kan skänka henne trygghet.

** Dom där raderna kommer vi garanterat få äta upp de närmsta nätterna..

Andra bloggar om: barn, utveckling, sömn, dagis,

Att kräva svar av Pek-elvis

Ok, vi lyssnade på kommentarerna. Tolkade dem ungefär som att "det är lika svårt för personalen att veta vad du vill veta, som det är för dig att kräva det". Nån får ju bryta dödläget. Så jag började ställe en massa frågor igår och fick en del svar. Men olyckligtvis av nån annan fröken än den som är inskolningsfröken. Idag tänkte jag satsa igen men nu var det ytterligare en annan. Som hade anteckningar.. Inte så lyckat.

Men vi har nog kommit till lite insikter över de senaste dagarna. Kvartssamtal (jag gillar gamla begrepp) är sannolikt och rimligt att begära. Vill man veta så får man fråga. Och (!) att inskolningen är minst lika mkt till för föräldrarna som för barnet (jag skulle nog vilja be om en vecka till). Det ger sig! Alva älskar stället! Det är det viktigaste.Dagens dagis! Plötsligen blev det av nån löjlig anledning två snäpp viktigare att kläderna är bra matchade.. Och barnböcker behöver inte handla om kaniner och sköldpaddor! Denna fick vi i julklapp, kanonbok! Andra bloggar om: barn, barnbok, barnmode, dagis, elvis, förskola, inskolning

Allt positivt. Och brist på information.

Inskolningen på dagis går vidare. Bara två dagar kvar. Igår en kort dag (9-12 inkl lunch) men helt utan pappan. Idag samma upplägg men dessutom var Alva med på vilan efter lunch. Och allt, verkligen allt, går jättebra!

Men precis det där jättebra har blivit ett problem. Just för att det går så bra så är det ungefär all den information vi får (inte helt sant men nästan). Och vi är ju vana vid att veta ALLT om vår extremt unika och obeskrivligt fantastiska lilla plutt. Och allt det mamma och pappa inte upplevt tillsammans berättas i vanliga fall ingående under dagliga uppdateringsmöten vid köksbordet. Ibland tom. liverapporterat per telefon när längtan blir för stor. Nu sitter vi bara där och ställer frågor till varandra. Alva svarar på en del men trilskas med att prata i ofullständiga meningar och så sluddrigt att vi inte förstår ett smack.

Men fråga personalen då, säger vän av ordning. Ja, jo - men det känns liksom orättvist att sno en vuxens uppmärksamhet från 10 stimmiga ett till treåringar för att få bekräftat att vårat barn fungerar bra i en social men okomplicerad situation. Har man kvartssamtal, utvecklingssamtal på förskolan? Eller kan man beställa ett? Och tidigast när då samt hur ofta i så fall????

Verkar kanske bortskämt att inte bara vara glad men informationsbristen är ovan och småjobbig. Roligare då att vara heltidspappaledig hela veckan och göra kul grejer av tiden som blir över efter inskolningen, som tex att göra våffelmellis:

Alvas första våffla någonsin (såvitt den allvetande pappan känner till). Våfflorna föll inte plutten riktigt i smaken men glass är alltid gott. Och ffa - det var en rätt mysig stund.
---
Har du skrattat idag? Inte? Gå hit!

Andra bloggar om: barn, inskolning, dagis, förskola, våfflor, utvecklingssamtal tjuvtittat, foppatoffel

Fullständigt lost på ett dagis!

[uppdaterad]
Alvas pappas första dag på inskolningen blev en ganska förvirrad och komprimerad upplevelse. Alvas mamma har ju berättat en hel massa spännande varje dag medan jag i princip kan berätta att jag lämnade Alva, försvann, kom tillbaka och så gick vi hem igen.

Och mitt i allt det där var jag mest av allt förvirrad (inte minst efter en exceptionellt dålig natt). Jag var tex helt övertygad om att vi gått in på fel avdelning trots en noggrant förberedande genomgång med mamman, trots att det bara finns två möjliga dörrar varav den ena är osannolik och trots att Alva visade vägen. Dessutom presenterade jag mig som "Alvas mamma", glömde lämna en enkät dagis ville ha och förmodligen betedde jag mig som en allmänt förvirrad skolpojke första dagen i skolan.

Nåväl - vid lämningen fick pappan vara med på samlingen. Vi satt tillsammans på kaninen. Eller pappan satt på kaninen och gjorde tappra försök att få det att se ut som att Alva också gjorde det, av egen fri vilja. Ganska hopplöst. Vi sjöng en sång. Sen fick pappan gå.

En antydan till missnöje vid dörren kunde med bästa vilja skönjas. Stort smajl och glada vinkningar i ett fönster i rummet bredvid kändes nästan som ett nederlag (man vill ju vara lite mer populär än så). Men såklart - våldsamt skönt att hon trivs!! Vid hämtningen var det ungefär samma visa -"jaså kommer du nu? Men du, jag är lite upptagen här."

Att sitta med vid lunch ingick vid hämtningen. Utmärkt krubb (dagis är för litet för eget kök så de får maten från en ganska bra restaurang i stan). Sen fick vi gå hem. Pappan fortfarande lite oklar över vad dagis är och hur det eg funkar.

Men det verkar hemskt mysigt. Personalen verkar duktiga.

Utom allt tvivel är att Alva trivs mycket bra!


Avslutningsvis en ovidkommande bild mest för att det blivit så få bilder på sistone - En väldigt busy Alva med pappas mobbe. Härma är väldigt kul.

[uppdaterat med nåt helt annat ännu mer ovidkomande][och igen]
1. När man tycker att allt bloggande bara handlar om meningslöst skit som mode o kändisar (ja det är en smaksak!) så är det befriande att läsa en som presenterar sig så här: Kvinna, morsa, mormor, hustru, musiker, textförfattare - och så lite lärare också. Bloggblad kallar hon sig, verkar intressant o har bloggat sedan 2005! Det är som stenåldern i bloggtermer räknat. (Tycker jag som varit igång drygt ett år.)
2. Skitkul - kolla det direkt om du har en cell i din kropp som gillar kiss o bajs-humor. Observera att du är otänkbar om du är född före 1940! Ett komma fem ton för min del. Hittad hos mamselemamsen.
3. Ny på länklistan - Ida o Robert som snart skall få en krabat

Andra bloggar om: dagis, förskola, inskolning, barn,

Mycket olyckligt

Olyckligt och oturligt är det att få värsta maginfluensan (endagars vinterkräksjuka?) under natten efter det att man varit på styrkegympan* kvällen innan. Då får man dubbel träningsvärk i magen dagen därpå.

Alvas mamma var en god fe igår som tog hand om två barn hela dagen. Det ena större än det andra.

Lyckligtvis, bortsett från lite vätskebrist och allmän trötthet, så känns allt som bortblåst idag så inskolningen för Alva + pappa skall vara utom fara.

DVD och handbolls-em blir dagens aktiviteter.

* Det där elaka passet som Alvas pappa eg inte är redo för: Mycket intensiv träning för vältränade motionärer och elitidrottare. Passet inleds med gympa, där träning med järnstång ingår. Därefter följer ett omfattande styrketräningsprogram med många redskap; hantlar, skivstänger, medicinbollar, sit-upbrädor, hopprep, bommar, bänkar osv. Det är mycket viktigt att du är vältränad när du kommer till styrkegympan.

Andra bloggar om: maginfluensa, vinterkräksjuka, handbolls-em

Inskolning dag 5 av 10 och prisad!

Alvas mammas sista dag på inskolning, på måndag är det pappans tur. Skall bli riktigt spännande. Vi bor ju precis bredvid dagis och jag har tittat in så många gånger så jag är mer än nyfiken på hur det är där inne på insidan.

Idag blev Alva faktiskt lite grinig när mamman skulle lämna. Fröken* föreslog att Alva skulle vinka hejdå via ett annat fönster. På väg dit hade Alva hittat något annat spännande att pyssla med. Värre än så blev det alltså inte idag.

Inskolningsfröken tog farväl av mamman med orden, ja hoppas nu det går lika bra med pappan. Hmm, jag skall nog visa henne (:

*också ett mkt omodernt uttryck
---

Alvas pappa hyser, för att uttrycka det diplomatiskt, väldigt små sympatier för Jan Guillou. Heja Pia Conde och Thomas Pettersson. Lite svettigt var det där på årtalet men det löste sig. Oh crap, Alvas föräldrar har blivit ett på-spåret-medel-svensson-par..

---

Mycket hedrande har inte mindre än två fina bloggare utsett den här bloggen till något som makes nåns dag. Dom två snälla är Skolis (som skall få en bebis med Maggen, tjohoooo!) och Jonna.

Så här skall man förhålla sig om man blir "prisad": "Give the award to up to 10 people whose blogs bring you happiness and inspiration and make you feel so happy about blogland! Let them know by posting a comment on their blog so that they can pass it on. Beware! You may get the award several times!"

Så here goes: Det är ju frestande att skicka tillbaka till dom skickade hedersbetygelsen men det blir för lätt. Utan inbördes ordning:

* Lotten - Bloggarnas urmoder och språkets störste förkämpe och försvarare. Intelligent och intressant!

* Hemliga pappan - killen som slutar blogga (och börjar igen) lika ofta som hyfsat renliga människor byter underkläder. Min stora pappabloggförebild och en riktig finlirare med både känslor och språk.

* Lillasysteryster - bra variation, bra språk, ärligt, rakt, vackra bilder och söta barn är bara en del av storheten. Skitbra helt enkelt!

* Ung pappa - killen som verkligen blandar och ger men som har en underfundig känsla för humor den unga åldern till trots. Och så känns han lite som som en lillebror i pappaskapet även om det förmodligen mest är jag som vill vara storebror..

* Ung mamma - ung pappas tjej och Wilmas stolta mamma. En ung mor som är lite av unga tjejers (mfl) bloggdrottning. Har följt henne sen "tidernas begynnelse" och är mäkta imponerad av hennes mammaskap och mod att stå för sig själv i offentligheten.

* Konsum - grym humorblogg! Och ändå verklig. Bra helt enkelt!

* Josefin - mycket olika, mycket lika på nåt konstigt sätt. Absolut världsmästarinna på uppdateringar. Nästan som att följa ett liv live. Svårt att hänga med bara.

* Peos mamma - Också väldigt äkta och rakt på. Numera lite hemlig men är man snäll får man vara med. Intressant är ett blekt ord i sammanhanget.

* Matilda i Sydney - av en massa bloggiska skäl och kvaliteter men inte minst för att jag får min Aussie-aptit en smula mättad varje gång jag kommer dit.

* Tjuvtittat - min egen lilla bubblare. Precis min humor.

Jamen det finns ju en hel massa till men det stod up to ten så det får vara stopp nu.

Andra bloggar om: barn, dagis, förskola, inskolning, pris, Jan Guillou, Pia Conde, Thomas Pettersson

Första dagen "ensam" på dagis

Så skedde det då äntligen. Alva lämnades på dagis utan förälder. Avskedet var lätt, Alva hade knappt tid att vinka, alldeles för upptagen med att leka.

Tanken var att mamman skulle vara borta en halvtimme men efter 20 minuter ringde vår inskolningsfröken och sa att det går så bra och lätt att det nog är lika bra att du stannar borta en stund till.

Duktig Alva! Som för övrigt redan dragit på sig klassik dagisnäsa med tillhörande oavbrutet näsrinn. Eller så är hon bara lite förkyld.

Andra bloggar om: dagis, förskola, barn,

extra - in o rösta på lillasysteryster

In o rösta på Sveriges coolaste Norrländska Gotlänning! Länk till bloggen här.

Dagis dag tre + kärlek! (för det mesta)

Inskolningen på dagis rullar på ganska bekymmersfritt. Alva tycker det är kul med både nya vänner och nya leksaker.

Lite dramatiskt har det faktiskt varit idag. En flicka blev biten. Och flickan var ingen mindre än Alva själv. I tummen! Min första reaktion är helt absurd* men helt sann; "Vad skönt att det inte var Alva som bet någon"... Alva har ju haft lite bit-tendenser och även om man givetvis inte kan klandra ett litet barn för sitt beteende så vill man ju inte att de skall bitas.

Alva grät en liten skvätt men hon är ganska tuff så det var snart full fart i lek och upplevelser igen.

Alvas mamma har fortfarande inte lämnat Alva på förskolan men imorgon är det dags för en 30-minutare utan mamma. Jag tror det går lekande lätt men man skall kanske inte vara för kaxig. Dom stora prövningarna kommer först nästa vecka när det är Alvas pappa som skolar in. Stay tuned (:

* har inte ens berättat för Alvas mamma
---

En ny mer social sida av Alva håller på att växa fram. Hon har kommit med nån puss lite då och då tidigare men nu är det mycket vanligare. Och väldigt ofta är det så att om mamma får en puss så får pappa också. Kramar får man också en hel del. Och "klappa snällt" förstår hon precis och delar gärna ut en len klapp på kinden. MEN! På sistone har det också blivit väldigt skoj att dela ut en och annan lavett och riva av glasögon osv. Vi vet inte riktigt varför men ofta kommer det när hon är exalterad och upp i varv så förmodligen går det av bara farten och beror nog inte så mkt på att hon vill göra precis det hon gör (även om det känns lite trotsigt ibland). Förmodar att det är samma metod som vid bitning - lugn och städad men tydlig tillsägelse. Och konsekvent varje gång.

---

Glöm inte heja på handbollslandslaget i EM! Dado är Alvas pappas favorit, lite Zlatan (men mera ödmjuk) och mycket underhållning (och dessutom en kompis från förr).

---

Till sist; Tusen tack för alla engagerade och intressanta kommentarer! Läser givetvis allt även om jag inte riktigt hinner svara (eller skriva i andra bloggar) just nu.

Andra bloggar om: barn, dagis, förskola, handboll, EM, dalibor doder, dado, pussar, kramar, klapp, kärlek, lavett, bitas,

Dag 1 på dagi.. förlåt förskolan

En milstolpe i livet för en liten tjej - att börja på förskolan är avklarat!

Alvas mamma sköter inskolningens första vecka så dagens inlägg bygger på hörsägen. Men det verkar hur som helst vara super på det där stället som heter förskola men som nog ändå kommer kallas dagis är jag rädd.

Alva hade redan fått en egen namnskylt, en liten låda för personliga saker och nån sorts symbol som är bara hennes - en kanin! Ett bra djur, Alva är ganska bra på att härma kaninljud. Men helst hade hon ju velat vara hund eller kanske ko.

Dagisfrö.. Förskolepedagogen som hjälper Alva (eller hennes föräldrar snarast) verkar mycket erfaren och trevlig. När Alva för andra gången trillade i backen i kuddrummet o faktiskt slog sig en aning så sa hon (fröken) lugnt att det där lär hon sig hantera med tiden

Första dagen varade bara nån timme men Alva hittade en nyinskolad kompis som bara är några dagar äldre, kan bli nåt (:

Det lär bli fler rapporter från dagis* framöver.
--
Grattis Zlatan! Trodde faktiskt inte han skulle få folkets röster, inte så att det skulle räcka till vinst. Såg Prins Carl Philip lite nervös ut? Han kände nog vem som var Kung när han överräckte priset.

* det får faktiskt heta så, sorry. Betyder inte att det saknas nån respekt för den alldeles ypperligt kompetenta personalen, bara att dagis är ett trivsamt uttryck som man vuxit upp med.

Andra bloggar om: barn, dagis, förskola, inskolning, zlatan

Dagis here we come

Jahap - nu är det alltså dags för den där otroligt söta men hjälplösa lilla varelsen vi fick med oss hem för nåt år sen att börja på dagis på måndag.

VA?! Hur gick det till?*

Det känns å andra sidan som att Alva är mogen "uppgiften", hon stormtrivs med andra barn i allmänhet och på öppna förskolan i synnerhet. Och dom gånger vi har haft barnvakt har alltid varit helt problemfria. Så - det borde inte bli det stora dramat.

Dessutom är det inte utan förtjänst för Alvas mamma o pappa att slippa tävla om att få jobba (eller snarare - att slippa hamna efter på jobbet). Och Alva kommer också kunna få uppleva att "vara ledig", ganska stort.

Sittandes på en riktig stol precis som dom stora. Hon ser inte precis ut som en bebis längre.

* Ursäkta om det är tjatigt men det är HELT obegripligt hur snabbt dom olika faserna avlöser varandra.
----

Hemliga pappan noterar i Sydsvenskan att svenska pappor slår världsrekord i pappaledighet. 22% av föräldralediga dagar 2007 togs ut av män. Några saker slår mig.

- Alvas pappa har inte bidragit till att snygga till dessa siffror (har varit hemma en hel del dagar men sorgligt nog nästan bara komptid som ju "stulits" någon annanstans).
- Även ett världsrekord i pappaledighet är ganska bedrövliga siffror, bara lite drygt 1 av 5 dagar tas ut av pappor.
- Alvas pappa svär på att han inte skall hamna i samma läge igen. Inte få för sig att man blivit en oersättlig kugge i ett underbemannat projekt vars utgång är oviss redan från början.

----
Det måste vara en 70-talistsjuka: Med ojämna mellanrum hittas tecken på föräldraskapet som av någon outgrundlig anledning får en att haja till. Som samlingen på diskbänken nedan. Precis som med barncykelsadeln. Har svårt att tänka mig att förra generationen föräldrar som +30 år och föräldrar sedan mer än ett år reflekterade över sin identitet som just föräldrar? Eller?


Nåväl, nu bär det av till bollförskolan om en liten stund, det är terminsstart och Alva längtar jättemycket (eller så är det pappan som gör det?)

Andra bloggar om: barn, dagis, förskola

fotoblogging

Lite illa ställt med både tid o kraft just nu så en riktigt glad Alva får kompensera lite. Ett Alva-smajl funkar alltid på oss här hemma (finns inget bättre vapen mot stress o trötthet) så hoppas det smittar genom cyberrymden också.


Klicka gärna på bilden. För övrigt en Alva-kläd-kombo som Alvas pappa fick MVG för, även en blind höna... (:

En lugn helg!

..hör väl inte till vanligheterna. Men denna var just en sån.

Det galna lördagsvädret gjorde sitt till. Ett underkylt regn som blev till en perfekt isbana så fort dropparna föll till marken gjorde det livsfarligt att köra bil i Skåne. Således blev den planerade namngivningsceremonin på Österlen inställd. Dessutom förärades vi ett par timmars elavbrott som var riktigt mysigt, det var nästan trist när lamporna slogs på och alla tända ljus blev överflödiga.

På söndagen gjordes ett nytt försök att ge namn åt våra vänners barn, faktiskt för andra gången eftersom några tog sig till platsen redan på lördagen, blir det ett dubbelnamn då? Alva och mamman fick åka själva, pappan hade en match att döma.

Fler såna helger, lågt tempo är ju gött!

Andra bloggar om: oväder, skånsk vinter, elavbrott, namngivningsceremoni,

Snabbare än X2000

Hemresa igår. Alva var orolig och stökig före avresan, kanske förstod hon att ett långt och härligt jullov snart var över. Ledig mamma, pappa, mormor, morfar, morbror, morbrors tjej (och hund!) har varit detsamma som oändliga mängder skoj och uppmärksamhet.

På tåget hem (100 mil, ca 10 timmar) slog Alva garanterat världsrekord i underutnyttjande av platsbiljett. Förutom nån liten stunds sömn sprang hon mer eller mindre oavbrutet genom alla vagnar, om och om igen. Särskilt restaurangvagnen var kul.

Vän av ordning kan kanske tycka att det både är farligt och onödigt att ha en ettåring springandes i ett X2000. Men det är tyvärr inte så lätt att lugna ner den milt sagt rörelseglada Alva med norra Europas största envishet. Och hellre en glad springande toktös än en tokigt skrikande kupékatastrof.. (:

Skönt att vara hemma dock. Egen säng är guld värd.

Andra bloggar om: resa, barn, tåg, x2000

Kung Bores ironi

Så kom den då äntligen! Den efterlängtade S-N-Ö-N ! Alva har varit ute o lekt ett par gånger i det vita guldet och älskar det.



Ironin i det hela är att innan de flesta läst dessa rader så är vi redan hemma o njuter (?) av vårvädret... Grillning till helgen kanske...

Läs även andra bloggares åsikter om pulka, snögubbe, vinter, snö, barn,

Ses 2008!

Hoppas du/ni får ett gott slut! Alvas mamma o pappa kan inte bestämma om vi skall ta barnvaktschansen, sticka ner på stan o dricka paraplydrinkar eller ta det nätt, slippa frysa o ha det skönt?!

Alvas pappa startar en utmaning för alla som vill: Ditt nyårslöfte och vilka odds ger du dig själv att hålla det?!

Jag börjar: 10 % mindre Alvas Pappa! (inom nästa halvår) och träning minst 3 dagar i veckan. Jag har fasen inget val annat än att lyckas (annars går det åt fanders med min hälsa).

Jag skall också ta Alvas tandbortsning på större allvar (:
(Förra inlägget lät nog som att vi slarvar mer än vi gör, hon får lite hjälp också.)

Läs även andra bloggares åsikter om nyår, nyårslöfte, viktminskning,

Borsta tänderna är kul

..än så länge i alla fall.


Vi får nog bekymmer med det här, förr eller senare. Men än så länge är detta en kul upplevelse. Borstningen är väl lite si och så men ibland blir det ett o annat drag över de små gaddarna som nog gör lite nytta. Vad jag har förstått är det viktigaste att tandkrämen hamnar i munnen så att flouret får göra nytta.

Roligast är nästan när hon skall spotta lika snyggt som pappa. Det går inte så värst bra men det ser hemskt roligt ut.

Läs även andra bloggares åsikter om barn, tandborstning

Lycklig skit

Alva är oftast en riktigt lycklig skit men just nu är hon en lyckligare skit än vanligt. Fyra par ögon som SER och HÖR henne mest hela tiden, dubbelt så många som när det är som bäst i vanliga fall.

Alltid någon som både vill och kan och hinner jaga, bygga med klossar, läsa bok, bjuda på en pepparkaka, gå till en lekpark, gosa, prata och precis allt annat som man tycker är kul när man är ett år.

Även föräldrarna är lyckligt lottade skitar. Härlig avlastning (för även om "avlastning" låter illa så behöver också föräldrar lite ledigt från sitt viktigaste uppdrag ibland) och fulländad stimulans som ger en trött flicka och därmed fantastiska och lååånga nätter (tror Alva snittar 13 timmar per natt just nu).

Att slippa jobba ett tag är inte heller fel!

Idag har vi dessutom varit på badhuset och njutit. Alva håller bra liv i sina babysimkunskaper, både dykning och rutschkana tränades.

I plaskdammen stimmade och stojjade vi riktigt ordentligt i det varma vattnet. Där hade dom Dinosaurier! Och Ankor! Och en Båt man kunde sitta i! Och Lejon! (Utropstecknen för att det var ungefär så Alva upptäckte alla dessa fantastiska ting.)

Läs även andra bloggares åsikter om mellandagar, badhus, uppmärksamhet, barn. mormor, morfar

Var det nån som sa att det kommer gå fort...

Var det nån som läser här nu som var med redan för lite drygt ett år sedan? Då såg det ut så här:


Det känns som att vi precis kom hem från sjukhuset med henne. Om dryga 2 veckor börjar vi skola in på dagis! Det känns ganska absurt att tänka på det så vi försöker låta bli. Men det börjar bli svårt att fäkta bort det nu.

Läs även andra bloggares åsikter om barn, baby, bild, foto, tid, dagis

Ät inte Torsk! - dagens miljötanke

Såg du Isabella Lövin på TV4 i morse? Tydligen är håller torsken på att ta slut och även om det kanske kan vara svårt att känna sympati med en torsk så betyder det mycket för hela ekosystemet i havet.

En utrotningshotad kompis! Bilden lånad på wikipedia.

Det finns en liten, snabb, enkel och (förhoppningsvis) effektiv grej man kan göra för att hjälpa till genom att skriva på en namninsamling. Eftersom jag vet att många som läser här bryr sig om barn så tror jag man orkar engagera sig i miljöfrågor. Så... In o skriv på! Nu! Dom stänger listan 31 dec.

(Via tv4-länken hittar du förresten en lista över bra miljöval när du skall äta fisk!)

Läs även andra bloggares åsikter om miljö, torsk, isabella lövin, kattegatt, östersjön, utrotningshot

Alva träffar jultomten

För Alva blev julafton en fullträff, ofantligt mycket spännande och kul hela dagen. Hon kände nog av att det var någon sorts spänning i luften som gjorde henne extra sprallig. En timme i vagnen (kort för Alva) och en halvtimme framför Kalle var väl det längsta hon vilade på hela dagen. Alvas pappa försökte få henne intresserad av Karl Bertil också. Ingen större framgång. ):


All spänning och paketöppnande tog på krafterna - 14 timmar nästan oavbruten sömn är ett rekord i modern tid för Alva.

Första mötet med tomten blev lyckat. Ingen gråt men en klart reserverad nyfikenhet. Tomten gjorde en mycket fin insats och delade ut mååånga julklappar. Alva fick så det räckte och blev över men ville ändå öppna alla andras klappar också.

Märklig gubbe det där. Men va fasen, han kommer ju med en massa paket, han kan inte vara rakt igenom farlig.

När tomten säger adjö.

Kvällens mest lyckade! En supermjuk Nalle, Alva höll på att gå upp i limningen av lycka. Här firas med en perfekt halvnelson.

Alvas mamma o pappa hade bestämt sig för att inte hålla igen på klapparna sinsemellan, det gick väl sådär. Pappan fick en jättefin dyr-tröja och mamman biljetter till Dolly Parton..

Alvas pappas mest överraskande och träffsäkra klapp kom från Alvas morbror, en USB-kopp-värmare. Blir det bättre än så? Finns ju inget mer irriterande än när man grottat ner sig i ett jobbmail en halvtimme, skall ta nästa slurk och får munnen full av iskallt automatkaffe! Teknikutvecklingen går framår!

Fick/gav du nåt extra träffsäkert??

Läs även andra bloggares åsikter om barn, jul, julklapp, jultomten, tomte, julafton

God Jul med bildkavalkad

Njut av det! Glöm inte Karl Bertil Jonsson, skippa Kalle!

Morgonputt Julnissa kan inte bestämma sig för vilken mössa som är bäst.

Hjälper Moffa med justeringen av julgranen. Alva är nog inte den enda som har kliat sig i skallen över det bekymmret.

Men fint blev det. Såklart.

Alvas pappa gjorde Creme Brylé häromkvällen. Moffa körde blåslampan med bravur och säkerhetsglasögon.

Igen - Hoppas ni alla får en riktigt skön julhelg!

Läs även andra bloggares åsikter om jul, gran, julgran, julhälsning, barn

Inte för att man vill skryta men...

..det är ju precis vad som är på gång.

Så med förställd nyfikenhet undrar Alvas pappa härmed: Är det normalt att man som ännu icke fyllda 14 månader kan skala en clementin? Hela frukten? Utan att kladda? Utan hjälp?


Vi övade lite som tidsfördriv på tåget och efter ett par egna försök har vi nu en clementin-skalar-expert i familjen! Väldigt behändigt, pappan tycker mycket om citrusfrukter men är för lat för att skala dem!

Var går gränsen för en ohälsosam stolthet över egna barn?! (:

Läs även andra bloggares åsikter om barn, finmotorik, överdrivet stolta föräldrar,

Att rädda en dålig bild o samtidigt fördriva lite tid

Ja ok, rädda är väl lite att ta i men fixa, fibbla och dona (med photoshop kan man fördriva mycket tid på meningslösheter) så den blev lite mer intressant. Kanske.


Före:
Mamman är på benen igen (sen i eftermiddags + hoppas vi) men nu verkar det som att smittan vandrar vidare som nån sorts ovälkommen släktklenod. Mycket trist!! Magsjuka är väl inte precis en julklapp man vill dela med sig av. Får hoppas på falsklarm men det är inte så mycket som talar för det.

Har iaf lyckats avsluta julklappshandlandet idag. Inte så farligt mycket folk och inte så stressigt*. Missade dock bolagets stängningstid, men julöl i form av 3,5:or är väl också kul**.

* Faktiskt ironi-fri mening
** Aningen mer ironiskt

Läs även andra bloggares åsikter om barn, bilder, foto, jul, julklappar, photoshop, systembolaget

God Jul!

Grymt roligt!! (ev högerklick + öppna i nytt fönster.) Tycker Alvas pappa iaf.. Han är iofs inte mest känd för sin känsla för humor. Men det behövs lite humor för nu är Alvas mamma deckad.. Jag börjar tro att ni har rätt som kommenterat förra inlägget och misstänker att jag har fel ang matförgiftningen. Bara att hoppas att det ger sig före jul.

(kan ta lite tid att ladda men verkar vara helt virussäkert)

Läs även andra bloggares åsikter om humor, jul, skoj

Som ett brev på posten

(Äckelvarning!)
Bara för att man häromdagen kacklade så om att vi klarat oss undan vinterkräk så fick man ju det i nacken i natt. Dock fortfarande inte vinterkräk. Nej ära dem som äras bör och denna gång skall vi framhålla (och skicka Janne Josefsson på) SJ Bistro.

Mitt tips; undvik lasagnen! Man får 12 timmars berg-och-dal-bana i tunga febersvettningar och grym frossa följt av en total utrensning av det övre matsmältningsystemet.

Om man säger.

Alva mår dock bra och stornjuter i momo och mofas sällskap.

---

[Updatering] Grattis Emelie till den fina utnämningen! Och tack för uppmuntrande ord i artikeln!

Självcensur

Jag tror det var så mycket glimten i ögat att man skulle kunna sätta den i toppen på en gran men Fröken Ida/Robert (som skall få en egen plutt om 45 dagar) beskyller Alvas pappa för att mörka det mörka i det mörka, dvs att sömnbrist, gråtande barn osv skulle vara förbjudna ämnen. Inte sant! Det finns exempel.

Eller kanske lite ändå.

Det är klart, allt det jobbigaste/tråkigaste/tröttaste kommer inte med. Medan det lättsammaste/roligaste/piggaste oftast kommer med. Det är ingen medveten strategi. Och jag tycker själv att det blir väl sockersött o gulligt men jag orkar helt enkelt inte vara för självkritisk o "objektiv". Men en bild som motbevisar all gull-gull fasad kan man väl bjuda på..

Men tillbaka till ordinarie stil och appropå Karl-Bertil Jonssons julafton. Minns:
Hade han kunnat framhärda i sin ilska om han fått kasta en blick in den arbetslöse Harald Ljungströms hem, där barnen glada lekte med sina sex japanska servettringar av päronträ? Se bilden:


















Andra bloggar om: barn, foto, censur, självcensur, blogg,

Tjuvtittat wannabe

Den här trillade in i min mailbox. Helt utan fördomar; Jag gissar att Roanoke ligger i USA. Och att staden inte producerat några nobelpris-vinnare.

(Klicka för större)

Jackhammer, var själv osäker på vad det helt exakt var.

Andra bloggar om: humor, tjuvtittat, usa, graviditet, rökning